Djuren dör - tillsammans kan vi rädda dem

Hej Allihopa!

Jag fick en fråga till det inlägg jag publicerade förra veckan om Mangroveträsken. Frågan löd: Varför blir mangroveträsk så artrika?

Frågan jag fått  öppnade upp flera olika aspekter och perspektiv som man kan granska Mangroveträsken ifrån. Jag ansåg att det var mycket enklare att få med allt i ytterligare ett inlägg, där jag går in mer på grunden på den biologiska mångfalden.

Den stora mängden arter beror främst på att mangroveträsken innehåller en otrolig mängd olika habitat. 100 olika träsorter har anpassat sig till att kunna växa i med en "fot" på landet och den andra i havet. Dessa amfibieträd överlever i en otrolig hetta med mycket lera och höga saltnivåer. Deras rötter är briljant anpassade för att kunna överleva i denna litoralzon som den befinner sig i. För att kunna växa i den tjocka leran har många arter mangroveträd utvecklat snorkelliknande rötter som heter pneumatophores. De sticker ut ur leran för att få tillgång till luft. Träden har också ett komplext filtreringssystem som filtrerar bort den stora salthalten i det närliggande vattnet. Det är dessa träd som är den stora orsaken till träskens artrikhet. Havsfiskar och skaldjur finner säkerhet i mangroveträdens rötter, där nykläckta fiskar kan växa sig starka. Rötterna sträcker sig djupt ner i floden och är svåråtkomlig för större rovdjur och fiskare. Skaldjuren kan klamra sig fast vid rötterna. [1]

En stor anledning till att fiskar och andra vattenlevande djur mår så bra i dessa vatten är för att detritus, ett dött material från trädens tappade blad, bryts ner effektivt till värdefulla näringsämnen av bakterier som finns i vattnet. Fiskarna och skaldjuren finner stor näring tack vare nerbrytningen av detritus. Fiskarna drar i sin tur med sig större vatten och träsklevande rovdjur så som krokodiler och andra sorters reptiler och ödlor.[2]

Träden fungerar också som ett utmärkt migrationsställe för hundratals arter fåglar, där de kan vila upp sig och äta sig starka på den rika mängden skaldjur och fisk. Apor, rådjur och till och med kängururar finner massvis med föda i dessa träd. Träden erbjuder också stora mängder nektar till fladdermöss och bin. [3]

Som en följd av denna enorma mängd växtätare finns det även därför rovdjur på jakt efter mat. Bland dessa är den bengaliska tigern, jaguaren och pantern. [4]

Som en kort sammanfattning till din fråga Anna så är det dessa fantastiska träd, som anpassat sig till att överleva i dessa träsk, som i huvudsak står till grund för den stora artrikhet som präglar Mangroveträsken.

Jag bifogar en bild som på ett sammanfattat sätt förklarar den biologiska artrikheten i Mangroveträsken.

Skrivet av: Ludvig Hällgren